Votering · 2024/25

Ny lag om internationella sanktioner

Punkten gäller: Sanktionsbrott Bifall

Sammanfattning Reglerna om internationella sanktioner ska skärpas genom en ny lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som syftar till att införa EU:s sanktionsdirektiv i svensk rätt. Internationella sanktioner innebär att ett eller flera länder begränsar handlingsfriheten för exempelvis en person, en organisation eller ett annat lands regering. Syftet är att på fredlig väg, genom ekonomiska och politiska åtgärder, försöka påverka den som begränsningarna införs mot. Det kan bland annat göras genom att införa restriktioner för export och import, införa inreseförbud eller att frysa tillgångar. Syftet med EU:s sanktionsdirektiv – och med den nya lagen – är att kriminalisera och fastställa straff om sanktionerna inte följs. Lagen innebär att straffen för överträdelser av internationella sanktioner skärps även överträdelser av mindre allvarlig grad (ringa fall) ska kriminaliseras nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras vissa myndigheter blir skyldiga att anmäla om det finns misstanke om brott mot den nya lagen. Riksdagen beslutade att lagen börjar gälla den 10 juni 2025 istället för den 20 maj 2025 som regeringen föreslagit. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Betänkande UU17, punkt 2 (sakfrågan) · 7 maj 2025 · Utrikesutskottet

Ämne: EU och utrikes (grov koppling via utskott)

155ja
131nej
21avstår
42frånvarande

Så röstade partierna

PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 93 0 13
Sverigedemokraterna 63 0 0 9
Moderaterna 60 0 0 8
Vänsterpartiet 0 21 0 3
Centerpartiet 0 0 21 3
Kristdemokraterna 17 0 0 2
Miljöpartiet 0 16 0 2
Liberalerna 14 0 0 2
Partilösa 1 1 0 0

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.